Naturliga Alternativ vid Klimakteriebesvär

Vad är Klimakteriet?

Klimakteriet, eller övergångsåldern, är tiden då en kvinna slutar menstruera.   Det brukar delas in i tre faser.

Början av Klimakteriet (Perimenopausen)

Klimakteriet börjar när hormonhalten av östrogen och progesteron minskar.  Det kan inträffa så tidigt som i 35 års ålder.  I Sverige ligger medelåldern på 47,5 år.  Till en början menstruationerna bli oregelbundna, med menstrualtionsfria perioder för att sedan helt avta.  Den här processen brukar i medeltal ta 4 år.  Klimakteriebesvären brukar börja visa sig under den här perioden.

Klimakteriet

Man brukar säga att man har kommit in i klimakteriet när man inte har haft mens under 12 månader.  Detta brukar i medeltal inträffa vid 51 års ålder.   Menstruationerna har avtagit men klimakteriebesvären brukar hålla i sig. 

Efter Klimakteriet (Postmenopausen)

Med tiden minskar klimakteriebesvären och många upplever mer stabilitet och energi.  Den minskade halten av hormonet östrogen medför dock ofta att skelett- och hjärthälsan påverkas negativt.  Kvinnor kan förlora 20% av sin benmassa under klimakteriet.  Efter klimakteriet brukar nedbrytningen jämna ut sig och inte vara lika dramatisk.  Effekterna på huden och håret kvarstår.  Ibland kan man även se en viss förändring i fettfördelningen i kroppen.  Det blir lättare att samla på sig fett kring magen.

Dessvärre är det mycket vanligt att kvinnor upplever klimakteriebesvär.  I Sverige upplever 80% av kvinnorna någon form av besvär.  Ungefär hälften av de får lätta besvär medan de andra får en kraftigt försämrad livskvalité.  I svårare fall kan klimakteriebesvär finnas kvar i 10-15 år.  Till de vanligaste klimakteriebesvären hör:

- Vallningar (värmevallningar, 75-80% upplever dessa)

- Humörsvängningar, irritabilitet (60% upplever detta)

- Hjärtklappning

- Sömnproblem

- Svettningar  (bland annat nattsvettningar)

- Sexuella problem (slemhinnorna i underlivet blir sköra och torra)

- Depression

- Oro

- Trötthet, minnesproblem, koncentrationssvårigheter

- Ledvärk

- Huvudvärk

- Yrsel

- Hud och hår påverkan (blodcirkulationen minskar och talgproduktionen, huden blir tunnare och håret ofta glanslöst och tunnande)

Vill du veta hur man mäter klimakteriebesvär?  Gå till fliken Mät Klimakteriebesvär.

Intressant nog varierar klimakterisyptomen ganska starkt med kultur.

Man tror att det kan ha att göra med de förväntningar som samhället ställer.  I kulturer som är mer fokuserade på ungdomlighet är klimakterisymptomen flera och starkare.  I kulturer där de äldre anses visare, får mer respekt och en högre status är klimakteriebesvären mycket lindriga eller obefintliga.

Japan är det exempelvis vanligare med frusen skuldra än värmevallningar.  Frusen skuldra är när rörligheten i axeln begränsas kraftigt.  Till en början, de första månaderna, har man även stark värk och efter ungefär två år får man tillbaka rörligheten.  Värmevallningar är så sällsynta att man inte ens har ett ord för de.  Man har länge trott att det är den japanska kosten med större mängder soja som har förskonat de japanska kvinnorna från klimakteriebesvär, men även den japanska kulturen, där de äldre respekteras, kan ha en inverkan.

Klimakteriebesvär är även sällsynta i vissa delar av Afrika.  I Botswana rapporterar hela 64% av kvinnorna en ökad sexlust som det enda symptomet, förutom utebliven menstruation.  De ser klimakteriet som en frihet från menstruation, extra utgifter och oplanerade graviditeter.

Även bland indianfolken har man i vissa undersökningar inte hittat några klimakteriebesvär hos kvinnorna. Exempelvis har man tittat på Mayakvinnorna i Yucatan i Mexico.  I regel genomgår de klimakteriet 10 år tidigare än kvinnorna i Sverige men till skillnad från oss rapporterar de inga klimakteriebesvär.  Mayakvinnorna i Guatamala upplever däremot delvis några klimakteriesymptom.  Genom intervjuer med kvinnorna ser man att de ser fram emot klimakteriet och den frihet och status den innebär.